|
Bildgalleri På bilderna ovan ser du Hobbe vår vakthund. På bild 1 är han bara en liten valp. På bild 2 är han med mig och hjälper till att motionera Castan. På bild 3 tar Hobbe igen sig i sin egen hundsoffa!
Nedan hittar du diverse bilder, gamla och nya, från vårat häst och gårdsliv.

Bilderna är från 1974, tagna på vårt lantställe i Vingåkerstrakten.
Fuxstoet i bakgrunden heter Twist och fuxfölet, Mazurka, är hennes föl. Fölet längst fram heter My Starlight och han blev min första egna häst. Då hade jag redan hunnit med att vara medryttare i ett par år åt en stor häst som hette Astra.

Värnbergs Carina med fölet My Starlight.
My Starlight var E. Blaze Dara UE. Lambay Inver UUE. Inver Rebel

Detta är jag och My Starlight när han som 1 åring har kommit hem till mig. Jag var 14 år när jag fick Starlight av min pappa, förutsättningen var att jag själv skulle tjäna ihop vad det kostade att hålla häst. Vilket jag gjorde genom att städa kontor på kvällarna 3 ggr i veckan.
Som 2-åring körde jag in Starlight och när han var 3 år så red jag in honom. Då hade jag redan viss erfarenhet av inridning eftersom jag ridit in hans mamma Värnbergs Carina.

My Starlight 9 år gammal. Bilden är tagen straxt innan jag sålde honom pga att jag blivit för gammal för ponny. My Starlight var en underbar ponny som älskade att hoppa och som gick bra att båda rida och köra! |


Detta är Madison och jag. Bilden är från 1990 då vi vann Botkyrkas lätta klass i Fälttävlan. Året därpå var vi 2:a i distriktsmästerskapet i fälttävlan för Stockholmsdistriktet. Madison var E. Marocko UE. Royal Emperorox.
På Madison lärde jag mig mycket. Enligt uppgift från uppfödaren skulle hon varit sutten på ett flertal ggr och allt skulle ha gått så bra. Men första gången jag skulle sitta på henne blev det rodeo tills jag låg på marken. Jag fick börja om helt ifrån början med henne inridning och hela första året var hon rent ut sagt obehaglig att rida. Efteråt fick jag höra att det inte alls hade gått bra hos uppfödaren när de hade försökt rida in henne. Med mycket tålamod och bra hjälp av mina stallkamrater så blev det "häst" av Madison också! Med Madison tävlade jag både dressyr, hoppning och fälttävlan men det var fälttävlan som var det huvudsakliga intresset. Madison var ganska knepig i banhoppningen där hon var rätt tittig, i terrängen däremot gick hon som en klocka och vad jag minns hade jag nog aldrig något hinderfel på henne i terrängen. 1993 sålde jag Madison eftersom jag ville ha en häst som var mer okomplicerad i banhoppningen. |
1993 kom så Castan in i mitt liv. Han var 2½ år och hingst när jag hämtade honom nere i Skåne. Ett par dagar senare bar det av till Täby veterinärklinik och där blev han valack. Castan red jag in som 3-åring och det var helt okomplicerat tills den dagen då jag skulle rida honom i dressyrsadel. Tydligen hade han inte tänkt att bli dressyrhäst för jag hann bara upp så var det rodeo tills jag låg i spånet och såg min häst fortsätta bocka och bocka för att försöka bli av med sadeln. Troligen fick han sadeltvång av att kåporna på dressyrsadeln slöt om honom så mycket mer än vad kåporna på hoppsadeln gjorde. Som synes av bilden blev han ändå lite dressyrhäst för på bilden tar vi emot 2:a pris i LB:2, Castan är här 6 år och täcket vi fick i pris har jag fortfarande kvar!
Castan har alltid varit en riktigt bussig häst som jag har haft stor glädje av. Han är en stor personlighet men den snällaste häst jag någonsin har haft. Visserligen kan han busa med sin ryttare ibland men när han har gjort det med mig i sadeln har det alltid bara varit bus och inga elakheter. Castan startade sin första fälttävlan på hösten som 5-åring, en debutantklass som vi kom 2:a i. Han gjorde under våren året därpå ett par starter till i debutantklass och var placerad i alla starter. På hösten 1997 vann han Botkyrkas lätta klass. 1999 gjorde han sin första start i Medelsvårklass och gick runt utan några hinderfel i terrängen dock hade han tidsfel.
 Den här bilden är från 2002. Då hade vi haft uppehåll från tävlingar ett tag eftersom jag hade flyttat ner till Nossebro från Stockholm. Detta är i alla fall jag och Castan i Lätt fälttävlan i Gärds. Vi kom på en 3:dje plats. Nu är Castan pensionär och går i hagarna och har det skönt! Castan säljer jag inte utan han blir nu hos mig tills hans tid är ute.
|
 
  

Dessa bilder visar våran ombyggnad av ladugården, från ko och grisstall till häststall. De översta bilderna är innan vi har rensat bort alla prylar, rivit alla kobås samt slagit bort det gamla foderbordet som löpte mellan kobåsen. På bilden med de vita sopsäckarna så syns längst ner ett hål i väggen. Det var en gammal kalvkätte. På nästa bild syns jag när jag murar igen hålet efter kätten. På mittenbilden i andra raden gjuter vi ny stallgång där foderbordet en gång var. På de två sista bilderna syns de två nya boxarna i färdigt skick. Vi har gjort hela ombygganden själva från ritning, förprövning, flytt av bärlinor och bärande stolpar, borttagandet av plintarna för bärande stolpar, gjutandet av nya plintar, murning av vägg, gjutning av stallgång, tillverkning av boxväggar, svetsning av box- och fönstergaller samt all målning. Vi är jättenöjda med resultatet. Inom kort ska vi bygga 3 likadana boxar på andra sidan stallgången. När det är gjort är "ladugården" färdig.
|
|
På bilden är det jag och Pajazzo som tar emot 3:dje pris på Sämsholms KM i dressyr 2009-10-03.
Vi startade en LB:2 där vi fick 67% och så debuterade vi i LA:3 där vi fick 65%. Vi fick rosett, plakett och en väldigt fin vas med oss hem. Roligt!
2009-06-27 var vi i Lilla Edet och debuterade i en LB:3 då fick vi 63% och kom precis utanför placering. Lilla Edet var Pajazzos första "riktiga" tävling. Det var 30 grader varmt trots det orkade Pajazzo spänna sig lite men gick programmet utan några större missar och jag var jättenöjd med honom. |
Här är vår stora traktor (vi har även en lite mindre) på gång med underhåll av underlaget i ridhuset. Man kan, som synes, använda en såmaskin till mer än att så med. Vårat underlag behöver ibland djupharvas och då är såmaskinen perfekt att ta in efteråt för att jämna ut och trycka till underlaget och dessutom kratta ytlagret. Resultatet blir väldigt bra och man blir så ridsugen när man kommer in i ridhuset efteråt.

Även här är det underhåll av underlaget på G. Fast här får Musse, Leifs Nordsvensk göra själ för brödfödan. Det är Leif som går bakom och försöker köra rakt! |

Det här gulliga julkortet fick vi av Tullas familj.
Tulla är en connemaraponny som var hos oss för vidareutbildning i April 2009.
Vi blev mycket glada över den fina julhälsningen.
Tack så mycket familjen Nordenmark. |
|
|
|
|
|
|